Kategori: Kontakten

No comments

Nästa generations flygnördar under utbildning!

  By Kontakten

1986 hade filmen ”Top Gun” premiär. Det skapade en rekryteringsboom till Flygvapnets pilotutbildning. När jag själv sökte så var vi ca 3000 personer som tävlade om 20 platser. Det var då. Numera har Flygvapnet svårt att fylla upp de platser som finns på utbildningarna. Det är inte längre lika hög status i samhället att bli pilot.

Här ser jag en av flygklubbarnas stora möjligheter/utmaningar i framtiden. Vi är de som skapar breddintresset i samhället för pilotyrket. Vi visar att bli pilot är inte något som bara är till för ett fåtal utvalda, utan något som de flesta har möjlighet till, bara man är beredd att lägga ner tid (och pengar) på utbildningen.

Men hur återskapar man detta intresse för pilotyrket? Tja, det gäller att marknadsföra sig. Under vår Fly-In så gjorde vi reklam för filmen ”Flygplan”, Disney Pixars senaste satsning. Som tack så blev vi bjudna på en förhandsvisning av filmen. Idag (22/9) så var det äntligen dags. 147 flygnördar i för tillfället väl lämpad pilotklädsel kom till Filmstaden i Linköping för att bänka sig ner i biosalongens mörker med en hink popcorn och något att dricka.

En salong full med flygnördar!

Det som var riktigt kul var att det var många barn som kommit med. Kanske är de nästa generations piloter? I varje fall får de se att deras föräldrar har barnasinnet kvar.

Hur var då filmen? Den har tidigare fått blandad kritik. Tja, den bygger på en gammal välbeprövad historia om lantisen som har en dröm, som får får slå sig fram och slutligen givetvis lyckas. Mycket ”Rocky” över det hela. Givetvis så finns det en ond karaktär, ”Ripslinger” som gör allt för att ”Dusty”, som hjälten heter, ska misslyckas.

Personligen så gillade jag berättelsen och flygscenerna var bra. Jag kände verkligen igen mig hur skönt det är att starta en tidig morgon för att sedan flyga lågt över skog och ängar. Lusten att göra en roll finns alltid där.

Filmen visades på svenska, vilket innebar att vi vuxna missade en del skämt. Flygtekniska skämt är svåra att översätta på ett bra sätt till svenska. Men trots allt så är ju filmen riktad till barn, och inte oss flygnördar. För barn så är svenska självklart och som vanligt har svenska Disney gjort ett bra jobb med att få fram passande röster till de olika figurerna i filmen.

På en del reklamsnuttar som visats inför filmen så har det synts scener som inte kom med i den svenska versionen, bl.a. en B 2 ”Spirit” stealthbombare. Om det beror på att man klippt ner filmen för att den ska passa alla åldrar eller inte låter jag vara osagt. Men det kan bli intressant att se utgåvan på Bluray med dessa borttagna scener och kanske några ”behind the scenes”-avsnitt om hur filmen gjordes.

Den viktigaste frågan är kanske hur filmen passar för barn? I mitt sällskap hade jag två små tjejer. Den minsta var på bio för första gången och hade nog lite svårt att sitta still. Den lite äldre tjejen tyckte filmen var ganska så läskig i mitten. Men, precis som i Bambi när mamman dör så ska kanske en film vara lite läskig för att sedan kunna få ett lyckligt slut. Det är svårt att lägga ribban på rätt nivå när man gör filmer som ska passa även de yngre.

Vår kritikerkår verkade dock rätt så nöjda. En klubbmedlems son ville se filmen igen redan nästa helg när den har riktig premiär. Det får väl räknas som ett gott betyg och tecken på att nästa generations flygnördar är på framväxt i Linköping!

Själv så åkte jag till Toys R´Us och köpte en liten ”Dusty” att ha i bokhyllan. Den påminner mig om att ”the sky is NOT the limit”. Har man en dröm så ska man besanna den. Livet är för kort för något annat alternativ.

Min egen ”Dusty”



One Comment

LuFF får vingar igen

  By Kontakten
Fredagen den 13e september var det dags för nyomstartade LuFF:s (Linköpings universitets flygförening) första medlemsaktivitet, en get-together på LFK för medlemmar och blivande medlemmar.  Vi bjöd på hamburgare och erbjöd intresserade att följa med upp på en rundtur över city och universitetet.
Flyg och hamburgare, kan det bli bättre?
Kvällen började för min del kl 15 när jag och Erik B satte oss på cyklarna och trampade iväg mot klubben för att förbereda för kvällen.  Vädret var över förväntat vilket bådade väldigt gott för kvällen. Efter hackandes av grönsaker var det dags att kolla till trotjänarna KMH och KII, som var bokade för kvällen. När allt konstaterats vara som det skulle med planen var det bara vänta på gästerna.
15 minuter innan kl 18 hade redan 10-15 flygsugna studenter dykt upp så det blev till att sätta igång med flygningarna så snabbt som möjligt. Medans Jörg tog hand om hamburgarna och mingladet så tog Erik och jag tre studenter var och traskade ut på plattan. Efter att svarat på alla möjliga frågor om flyg från ett gäng nyfikna utbytesstudenter så lastade vi in oss i planet och en säkerhetsgenomgång senare startade jag motorn och följde Erik i KII mot F1. Väl i luften var det vindstilla och vi var ensamma i kontrollzonen vilket gjorde att vi kunde starta bana 11 och landa 29, smidigt värre. Efter 20 minuter i luften landade vi igen för att byta passagerare. Detta upprepades till det mörknade och vi hann totalt med åtta flygningar och 23 nöjda studenter. Efter att planen var inrangerade och en hel del pappersarbete senare så fick undertecknad äntligen avsluta kvällen med en efterlängtad hamburgare och en kall öl.
En glad student får se Linköping från ovan för första gången.

Uppskattningsvis kom det 25-30 studenter och en och annan nyfiken förälder under kvällen. LuFF fick en hel del nya medlemmar och tillställningen verkade uppskattad. Detta är något som definitivt kommer göras om. Jag vill även passa på att tacka Nicklas N för en bra insats som jour för kvällen.
För fler bilder och mer info om LuFF är det bara surfa in på luff.se.
Marcus Johansson
LuFF
No comments

Magasinsvisning

  By Kontakten

I onsdags så anordnade Flygvapenmuseum en magasinsvisning för oss LFK-medlemmar. Vi var ett tiotal förväntansfulla medlemmar som dök upp. Magasinet som stod på schemat ligger strax bredvid Flygvapenmuseums huvudhall.

Vi började med att titta på Tp 83 Pembroke. Denna individ restaureras för närvarande av medlemmar ur ÖFS. Den har stått utomhus utanför Flygvapenmuseum och utsatts för väder och vind. Skrovet har dock varit skyddat av ett vaxlager, så rostskadorna verkade inte så allvarliga. Pembroke användes bl.a. till att utbilda navigatörer till A 32 Lansen. Navigatorerna satt bak i flygplanet och hade tillgång till den arbetsmiljö de skulle ha i Lansen och lärde sig hantera radarskärmen.

Tyvärr så har genom åren mycket av historien eldats upp. Se .te.x slutet för en annan av Flyvapnets Pembroke, nedan. Flygvapnets store reformerare, generalen Nordenskiöld, ville inte spara det gamla. Det var jetflygplan som gällde efter VK2 och alla gamla propellerflygplan skulle skrotas. Många användes i brandträning, andra t.ex. alla kvarvarande S 16 Caproni som skjutmål vid Visingsö. En del användes rent av som utfyllnad när man asfalterade banorna på vissa flottiljer.

I den första hallen så reparerar man också en av Flygvapenmuseums mest populära objekt, de små trampflygplanan som småbarnen brukar roa sig med. Tyvärr också en och annan vuxen, så de havererar ofta.

I nästa hall så fanns det massor av prylar. Motorer av alla de slag, både jetmotorer och gamla kolvmotorer. På övre våningen finns ett arkiv med flygplansdokumentation. Där hittade vi också en massa modeller på flygplan som studerats av Saab eller Flygvapnet, men aldrig tillverkats. Jag skulle se fram emot en bok över dessa flygplan.

Det här kommer vi att göra om fler gånger. Nästa gång tar vi ett nytt magasin. Flygvapenmuseum har ett antal magasin, varav några hemliga. Man vill inte skylta allt för mycket med förråd där det står antika oersättliga prylar med anknytning till den svenska militära flyghistorian. Bl.a. finns ett stort magasin med fordon som har anknytning till flygverksamheten.

Jag passade på och framföra ett stort önskemål från mig och många andra flygnördar. Det är att man utnyttjar en del av dessa undanlagda föremål för att göra utställningarna på huvudmuseet lite mer livliga. Jag tycker att det idag tyvärr är lite för mycket statisk uppställning med flygplan på rad. Förr hade man lite dockor i flygutrustning och byggde upp olika miljöer som flygplanen agerat i. Någon som kommer ihåg F 19 scenariot med B 4 i vintermiljö? Vår guide tyckte att vi skulle kontakta ledningen för museet, då det inte borde vara omöjligt.

Stort tack till vår guide, Per som i normala fall arbetar med att ta hand om föremålen på Flygvapenmuseum. Tack också till Flygvapenmuseum som anordnar liknande visningar utan att ta betalt för detta.

På Facebook finns det fler bilder från visningen.

 

One Comment

Vår Fly-In i backspegeln

  By Kontakten

Nu har lite mer än en vecka gått från vår Fly-In och jag har kunnat smälta mina intryck och funderat över vad som gick bra och vad som kan förbättras till nästa gång.

Strålande väder. 35 besökande flygplan. Spitfire, Saab B 17, Saab Safir, Bulldog och BA-11 som flyger uppvisning. Fallskärmshoppning och Segelflyg på Saabfältet för första gången på många år. Vad mer kan man önska sig?

Saab 39C Gripen och Segelflygklubbens PA-18 SuperCub.

För mig så fanns det dock ett par extra stora höjdpunkter under helgen.

Det som jag först och främst kände under lördagen var att jag inte behövde göra särskilt mycket. Det mesta rullade på som planerat och alla medlemmar visste vad de skulle göra. Detta visar verkligen att klubbmedlemmarnas engagemang har ökat kraftigt det senaste året. Återigen ett stort tack!

Håkan Olsson och Per Wernholm i fina gula västar. Foto: Mikael Persson

Under invigningen av Linköpings Stadsfest så genomförde Linköpings Flygklubb och Malmens Veteranflygklubb en överflygning av centrala Linköping. Exakt 17.57 så passerade tre rotar med flygplan (2*DA-20, 2*PA-28 och 2*Saab Safir). Dessutom så bidrog Segelflygklubben med sin PA-18 som drog ett reklamsläp med texten ”Stadsfest 23-25/8”. Klubbens medlemmar visade prov på mycket fin formationsflygning, vilket kan ses på bilden nedan. Vår motorflygchef Nicke gjorde också ett strålande jobb med att dra reklamsläpet. Det var länge sedan sist, men takterna satt i.

Reklamsläpet förbereds
6-gruppen fotad från den sista Safiren. Foto: Per Wernholm
Under lördagen arrangerade MVFK den årliga Safirträffen. Det resulterade i att 11 Safirer samlades på Saabfältet. Lite som att komma hem igen! På slutet av dagen så deltog 10 av dessa i en storformation som flög ett par varv över Linköping. 10 stycken 6-cylindriga motorer mullrar vackert. Dessutom en syn som inte är så vanlig numera.
Massor av Safirer. Foto: Mikael Persson
10-grupp Safirer över Linköping. Foto: Dimitrij Karpenko
10-gruppen från andra hållet. Foto: Dimitrij Karpenko

Sist men inte minst en fantastiskt trevlig hangarfest. Det enda som i mina ögon saknades var ett liveband efter maten.

Hangarfest med utsikt över våra parkerade flygplan

Fanns det då något som vi kan göra bättre? Självklart. Man kan inte lyckas med allt första gången.

Utlottningen av flygning kom lite i skymundan. Vi har fortfarande inte lyckats få tag i den som vann första priset! Till nästa gång så skall detta marknadsföras bättre på högtalarsystemet. Det bör också vara en utpekad person som håller i lottförsäljningen och dragningen.

Vår flyer som skulle delas ut vid ingången blev det tidvis lite sisådär med. Inledningsvis fick matpersonalen ta hand om detta, men de blev sedan fullt upptagna med matförsäljningen. Nästa gång ska vi ha några som står hela tiden och välkomnar besökarna.

Marknadsföringen av vår Fly-In var i mina ögon bra. Vi fanns med i Stadsfestens bilaga och vi fick reklam på den elektroniska skylten längs med E4:an. Mot de övriga klubbarna i Sverige verkar budskapet gått ut då det kom många flygande besökare trots att många andra klubbar hade liknande arrangemang för att fira KSAK Motorflygets dag. Men jag kände när jag kom tillbaka på mitt jobb på Saab att en hel del kollegor missat att det var flyguppvisning. Vi borde därför ha riktat budskapet bättre mot flygteknikbolagen i Linköping. Vi fick ett erbjudande från NuLink om radioreklam, men jag tackade nej då jag heller inte ville ha för många besökare. Vi hade trots allt planerat för max 2000 personer. Antalet toaletter, matservering och områdets storlek satte vissa gränser. Nu kom det bedömt ca 1000-1500 personer.

Ta en titt på Correns Festivalvideo från lördagens händelser. 2 minuter in så är ett reportage från vår Fly-In. Corren hade också ett längre reportage från vår Fly-In. Tyvärr så glömde de att nämna de övriga flygklubbarna som deltog i arrangemanget.

Jag pratade med en del av utställarna under dagen och intresset finns att vi anordnar något liknande redan nästa år. Försvarsmakten har inget planerat 2014 och det Aerospace Forum som man hållit vart annat år är heller inte inplanerat under 2014. Därför så finns det en möjlighet för oss att arrangera ännu en flygdag. Jag tycker dessutom att samordningen med Linköpings Stadsfest fungerade mycket bra. Även om det kanske resulterar i konkurrens om besökarna så tror jag att helhetsupplevelsen för besökarna blir större. Jag kommer att diskutera om detta med Linköpings kommun i närtid för att se vad som är möjligt. Med ett års framförhållning så ska vi kunna locka hit fler typer av flygplan. Kanske även jetflyg under uppvisningen.

Så LFK80 Fly-In 2013 kan vi med stolthet lämna i backspegeln och i stället se fram mot Linköping Fly-In 2014.

P.S: Där så inte annat angetts är fotona tagna av undertecknad! I övrigt är bilderna tagna från olika Facebookgrupper med fotografen namngiven.

No comments

Filma i luften

  By Kontakten

Jag är sugen på att skaffa en GoPro. Bl.a. skulle jag vilja filma hur ett riktigt trevligt flygpass går till så att jag kan locka fler till att pröva på. Vi har dessutom i klubbstyrelsen diskuterat om klubben ska skaffa in en gemensam kamera som medlemmar skulle kunna hyra samt som vi skulle kunna använda för att dokumentera prova-på-lektioner så att de som testar kan få med sig ett minne hem. Vi är dock inte helt överens om det är ekonomiskt gångbart. De flesta som vill fota har en egen kamera, eller lånar av en kompis, så behovet är kanske inte så stort.

En sak som vi har noterat är den ökade användningen av GoPro i klubbens flygplan. Vi tycker detta givetvis är helt OK, men ett par regler gäller.

1. Det är helt förbjudet att fästa GoPro på utsidan av våra klubbflygplan! Detta oavsett hur den fästs. Om den skulle lossna så kan klubben och den enskilde piloten bli ekonomiskt ansvarig för eventuella skador. Det kan även ställa till skada på tredje man. Dessutom om den skulle lossna på banan så kan det skada andra flygplan eller fördröja en start/landning med KLM eller Gripen, något som knappast kommer att ses med blida ögon från våra grannar.

2. Om kameran fästs på insidan av rutorna så ska man vara försiktig så att man inte skadar dem. Dessutom ska man göra rent efteråt, då sugpropparna lämnar märken.

3. Fundera lite på vilka bilder du tar och hur de sprids. Det är OK att fotografera från flygplan, men det svenska regelverket säger att man ska vara försiktig med offentlig spridning, då detta kräver tillstånd från Försvarsmakten.

”För spridning av flygbilder, och liknande registreringar, från luftfartyg över svenskt territorium krävs tillstånd från Försvarsmakten, enligt 6 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Tillstånd ska ges om spridning kan ske utan att det kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.

Däremot finns det inte längre något krav på förhandstillstånd för flygfotografering över någon del av Sverige, så länge inte höjd beredskap är anbefalld eller under annan tid som regeringen bestämmer med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap.

Det krävs således inte tillstånd i förväg för flygfotografering eller liknande registrering inom Sveriges territorium för närvarande, men alltid för spridning oavsett hur detta sker.”

GoPro har en sugpropp till sina kameror som enligt reklamen är testad upp till 150 mph. Men testad är en sak. Godkänd för att sätta på ett flygplan är en helt annan.

Det finns särskilda fästen för att montera kameror på utsidan av flygplan, men de bygger på att man lossar någon lämplig skruv på vinge eller skrov för att fästa kameran. Detta kan man göra på sitt eget experimentalklassat flygplan, men inte på klubbens flygplan eller ens ett eget som är normalklassat då det räknas som modifiering av flygplanet. Dessa typer av modifieringar får enbart utföras av auktoriserad tekniker och på underlag från flygplanstillverkaren.

För att underlätta för medlemmarna och för att minska risken för skador på flygplanen så funderar vi på att se till att det finns riktiga fästen för både kamera och iPad i våra flygplan. T.ex. så kan man byta ut platehållaren på styrspaken till en iPadhållare. Kravet på platehållare är numera borttaget för IFR flygning.

Som sagt var så uppmuntrar vi till att fotografera under flygning och sprida bilder till vänner och bekanta. Det är ett bra sätt att göra reklam, vilket klubben givetvis tjänar på. Men tänk efter före! Läs den här artikeln på Sportys som ger lite tips om hur man hanterar sin GoPro i flygplan.

No comments

Tack, Danke, Merci, Gracias & Thank You!

  By Kontakten

Nu har LFK80 Fly-In slagit igen portarna efter en mycket lyckad dag, kväll och natt. I mitt korta tacktal på middagen så sade jag att ”95% av en lyckad flygdag hänger på bra väder, men de övriga 5% på de som arbetat för att göra den bra”. Vädret kan man inte göra mer än be för, men arbetsinsatserna går det att lägga ner tid, svett och möda på.

Eftersom det nu inte finns någon mat som riskerar att stå och bli kall så tänkte jag gå in lite djupare i mitt tackande.

Först och främst tack till alla besökare som kom gående eller med bil. Det är för er som vi anordnar en sådan här aktivitet. Jag hoppas att ni njöt lika mycket som vi av det vackra vädret. Köerna till mat och toaletter verkade vara korta, parkeringen fungerade bra även om vissa hade svårt att hitta parkeringen på andra sidan vägen. Jag tror därför att alla besökare kunde koncentrera sig på flygplanen och uppvisningarna och njuta av en glass i solen. Trots konkurrensen med Stadsfesten så var det många som dök upp runt lunch. Vä räknar med ca 1500 besökare.

Sedan tack till alla flygande besökare. En Fly-In är ingenting utan besökande piloter och flygplan. Nu kom det mer än 30 maskiner och landade! Dessutom dök det upp inte mindre än 11 stycken Saab Safir som man kunde se i en stor formation över staden i slutet av dagen. Detta visar verkligen att vi lyckats marknadsföra oss mot flygsverige. Trots allt så var det motorflygets dag runt om i Sverige och vi konkurrerade därföpr med många klubbar om de flygande gästerna.

Jag vill rikta ett djupt tack till NuLink som stöttat oss från början. De ställde upp på vår arbetsmarknadsdag, de stöttade oss med reklamplats på den elektroniska skylten ute vid E4:an och de sponsrade första priset i vår utlottning, ett pröva-på-pass i Piper PA-28 eller Diamond DA-20. Linköping är verkligen Flyghuvudstaden och flygklubbarna är en del av detta. Linköpings Flygklubb kommer att fortsätta detta påbörjade samarbete med NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden.

Biltema och Saab ställde upp med sina uppvisningspiloter och flygplan. Biltema har med sina satsningar på veteranflyg förgyllt svenska flygshower de senaste åren. En amerikansk gäst på vår Fly-In utbrast förvånat när han såg Pers uppvisning, ”Hemma i USA så svänger de bara lite när de visar upp veteranflygplan. Ingen vågar behandla en veteran på detta sätt”. Se och njut! Saab ställde upp med sin B 17 i flyguppvisningen samt en 39C Gripen i markutställningen. Dessutom fick vi låna avspärrningsutrustning för att kunna säkra av området. Tack för det!

Ingen flyguppvisning utan uppvisningspiloter. Linköpings Fallskärmsklubb inledde uppvisningen med ett formationshopp med sju fallskärmar och rökeffekter. Pär Cederqvist avslutade programmet med att visa upp Biltemas Spitfire Mk XVI. Det är inte för inte som han blev utsedd till Årets Flygare 2012 av KSAK. På söndagen gladde han dessutom oss som hjälpt till med att knuffa ut hans Spitfire ur hangaren med en improviserad uppvisning över Saab-fältet. Johan Sjöstrand har flugit B 17 i många år och på många uppvisningar. Det närmar sig dock byte och vi önskar Johan lycka till med nya arbetsuppgifter på Saab. Pelle Englund gjorde ett fint program i sin BA-11. Detta är det enda exemplaret i världen och hålls i utmärkt flygande skick. Niklas Eriksson och Curt Cronerud genomförde en välsynkad roteflygning i Saab Safir. Det är inte ofta man får se 60-åriga flygplan flyga avancerad flygning i förband. Ove Jonsson kom in i sista sekunden och genomförde ett vackert program i veteranklubbens Bulldog. Stort tack till er alla. Många av er skulle vidare till flyguppvisningar redan på söndagen.

Alf Ingesson-Thor fick tyvärr problem med motorn på sin Safir och hans uppvisning utgick i ett sent skede från programmet. Men det blir fler tillfällen att se Affe i luften.

Ett stort tack till vår uppvisningsledare Kjell Nordström. Tornet och kontrollen blev lugna bara av att höra att det var han som höll i trådarna under uppvisningen.

Företagen som ställde upp och visade sina produkter och tjänster på arbetsmarknadsdagen gav oss den ekonomiska grund som innebar att vi kunde erbjuda fri entré och fri parkering till alla gäster. Linköpings Universitet visade upp projekt inom flygteknik. Dessutom så gjorde man reklam för den kommande Masterutbildningen i Flygteknik som startas hösten 2013. LFK hoppas på ett tätt samarbete med LiU framöver. LuFF – Linköpings Universitets Flygförening, kommer att vara ett samarbetsorgan mellan LiU och LFK. Proavia visade upp sina specialistkunskaper i flygteknik. Man sponsrade dessutom Flygvapenmuseum så att deras HKP6 kunde flyga upp till Saab-fältet. Unmanned Systems Group visade upp en UAV för besökarna. Även om vi flygentusiaster slåss med näbbar och klor för att behålla bemannat flyg så är UAV:er en del av framtiden. Combitech samarbetar redan med LFK. Vi utbildar deras medarbetare i grundläggande flygteknik.

Tack till St Kors som lät oss hålla till i gamla Skywayshangarn med arbetsmarknadsdag och hangarfest på kvällen. Dessutom fick vi ställa in gästande segelflygplan och Spitfire.

Håkan Olsson reste över halva Sverige för att agera speaker under uppvisningen. Ett uppdrag som han genomförde med briljans. Det gäller att som flygdagsspeaker ha kunskap om flygplanen och piloterna som genomför uppvisningarna. Håkan är outsinlig källa av kunskap om allt som har med flygplan att göra. Det var kul att lyssna på hans och Per Cederqvists diskussion om varför däcken på en Spitfire blir slitna under starten och inte under landningen.

Tack till Heli Air Sweden som hela tiden flög upp och ner med en helikopter fylld med betalande passagerare som ville se Linköping från ovan.

Maten som serverades på kvällen kom från vår granne Restaurang Albatross. Som vanligt utmärkt och mycket bra service! Vi blev många på kvällen, men tack vare generösa portioner så räckte maten till alla gäster.

Tack också till de övriga klubbarna som var med och arrangerade Fly-In. De håller numera inte till i Linköping, men har starka band till Linköpings Flygklubb. Linköpings Fallskärmsklubb och Linköpings Segelflygklubb sålde slut på alla sina pröva-på-pass och tandemhopp. Det visar vilket sug det finns bland Linköpings flygentusiaster på att pröva på dessa aktiviteter. Malmens veteranflygklubb anordnad en Safirträff som uppskattades av alla Safirpiloter som kommit till Linköping. Tre stycken Safirer kom ända från Norge för att vara med.

”Japaner, japaner, japaner, överallt japaner”. För att travestera Sven Jerring så utmärktes vår Fly-In av massor av gula västar. Jag hade oroat mig för att vi inte skulle få ihop tillräckligt med personal, men skam på mig. Det dök upp betydligt fler än jag trott och alla kämpade för att de skulle bli en bra dag för besökarna.

Klubbarnas medlemmar slet med att grilla hamburgare, koka korv, grädda våfflor och servera glass, kaffe och läsk. Gert ställde upp med sin vagn och serverade olika varianter av brända mandlar. Nicke ledde samordningen av flygtrafiken med bravur. Då tornet hade stängt hela dagen så är det ett stort jobb att säkerställa att flygplanen anländer, landa och hittar till sina parkeringar på ett säkert sätt. Olle ledde bevakningsteamet som säkerställde att inga gäster kom för nära flygplan med motorn igång. Dessutom så hade våra besökare möjlighet att ställa frågor om flygteknik till de som kan allt om småflygplan.

Jag hoppas att jag inte glömt någon. Stort tack till alla som deltog i vår Fly-In. Utan er hade det inte blivit lika bra som det blev! Jag hoppas och tror på att det kan bli något liknande även 2014.

Se även LAE, Flyghuvudstaden och Corren.

No comments

Nedräkning!

  By Kontakten

3…2…1…Lift Off!

Nu närmar sig LFK 80 Fly-In med stormfart. Lördagen den 24 augusti, d.v.s. om mindre än två veckor, så är det dags.

I tisdags kväll så hade vi ett sista planeringsmöte med representanter från Linköpings Fallskärmsklubb och Linköpings Segelflygklubb. Det mesta är på rull. De flesta frågetecken är uträtade. Nu fattas det bara att vi får ett antal medhjälpare som hjälper oss att nå vårt mål.

LFK kommer att sköta mottagning av flygplan samt bevakning av området. Vi ska även ta emot besökare, dela ut program, sälja kaffe, kakor och glass. Kontrollera toaletter. Plocka upp skräp och ta bort fulla soppåsar. Visa upp vår klubbs verksamhet m.m. På fredag kväll så ska vi förbereda avspärrningar och utställningar. På söndag ska vi städa upp området. Detta kräver frivilliga insatser från medlemmar. Skriv upp era namn på listan på flygklubben.

En Fly-In eller flygdag är en chanstagning. Blir det dåligt väder så är det bara de riktiga fanatikerna som dyker upp för att titta på flygplanen som står kvar på backen. Men å andra sidan om vädret blir bra så kan det komma hur mycket folk som helst.

Vi har tagit höjd för ca 2000 personer, 300 bilar och ett trettiotal flygplan. Utrymmet, matförsäljningen och antalet toaletter är anpassade för denna mängd. Detta är också vad vi har beskrivit i vår ansökan för att få anordna en offentlig tillställning till Polismyndigheten i Östergötland. Får vi ihop så många så är i varje fall jag oerhört nöjd.

Programmet ser i varje fall på papperet mycket bra ut.

Vi startar redan på fredag kväll med en överflygning över invigningen av Linköpings stadsfest. Två stycken PA-28, två stycken DA-20 och en PA-18 med reklamsläp kommer att ca 17.55 flyga över invigningsplatsen i centrum. Jag ser gärna att medlemmar som är i centrum tar foton och film när vi flyger över som vi kan visa upp på lördagens Fly-In.

Tyngdpunkten ligger på att få allmänheten att prova på hur det är att flyga. Vi kommer att erbjuda prova-på-lektioner med motorflyg, segelflyg och tandemfallskärmshoppning. Vi har en helikopter från HeliAir Sweden som kommer att erbjuda korta rundflygningar över fältet. Vi har en flyguppvisning över lunchen med starka kort som Biltemas Spitfire, Saab B 17, Saab Safir, Scottish Aviation Bulldog, BA-11 och fallskärmshopp. Vi har utställande företag som Proavia och Unmanned Systems Group. Linköpings Universitet kommer att presentera sin nya Masterutbildning i flygteknik samt exempel på studenternas flygtekniska projekt. EAA kommer att visa upp pågående hemmabyggprojekt. ÖFS kommer att sälja flyghistorisk dokumentation och presentera Flygvapenmuseum. NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden kommer att presentera Linköpings samarbetsprojekt inom flygteknik.

Vi kommer att korv, glass, kaffe, läsk och kakor till försäljning.

Alla tre klubbarna kommer att presentera sig själva och rekrytera elever till vinterns utbildningar.

Sist men inte minst så kommer vi att ha ett lotteri. Första pris är en pröva-på-lektion i en PA-28 eller DA-20. Andra pris är ett presentkort på pröva-på-lektion med segelflyg. Tredje pris är en rundflygning med HeliAir Swedens helikopter. Dessutom lottar vi ut tröstpriser med saker från Disney Pixars senaste film ”Flygplan”. Jag har skapat en Facebookgrupp kallad LFK80 Fly-In. De som gillar denna grupp och delar med sig av länken dit kommer att få en gratislott. man visar upp att man delat med sig av länken på sin mobiltelefon eller liknande hos någon av klubbarnas bord där även lotterna kommer att säljas. Övriga får köpa lotter för 10 kr/st. Dragning kommer att ske efter flyguppvisningen, ca 13.00. Jag ber alla medlemmar att dela denna länk på sitt Facebookkonto och uppmana alla kompisar att göra det samma. På så sätt får man snabbt ut ett budskap på Internet.

På kvällen kommer vi att ha en liten hangarfest där de som jobbat med festen eller flugit uppvisning kommer att bjudas in. Alla andra som är intresserade betalar 150 kr/person. Öl och vin kommer att finnas till försäljning.

Har besökare och gästande piloter en trevlig dag så har vi ett bra utgångsläge inför kommande år. Försvarsmakten håller ibland flygdagar i stor skala på Malmen och dessa år ska vi inte ens försöka konkurrera, utan i stället visa upp oss där. Men de år då inget anordnas på Malmen så kommer årets Fly-In att förhoppningsvis visa på att det finns ett uppdämt flygintresse hos allmänheten i Linköping med omnejd. Nästa gång kan vi sikta lite högre!

No comments

Min sommar

  By Kontakten
Min sommar har varit fylld med massor av upplevelser av olika slag. Den jag tänkte berätta om nu handlar om min och mina vänners flygresa ner till Berlin i början på juli.

Idéen till detta kan man nog säga föddes efter en annan flygresa vi gjorde sommaren 2011. Planen då var att ta oss ner till Göteborg för att se Göteborg Aeroshow. Vädret medgav dock inte detta så istället fick det bli en weekend på Öland där en av oss har sommarställe. Efter en mycket lyckad resa så började givetvis diskussionerna om vart nästa resa skulle gå (som vi då tänkte genomföra sommaren efter). Vi var alla överens om att vi ville längre bort än Öland och gärna till ett annat land. Som många säkert känner igen så är det dock väldigt lätt att snacka men betydligt svårare att verkligen genomföra det man snackar om. Det blev helt enkelt ingen resa, eller ens tal om någon resa sommaren 2012.

Några månader in på 2013 så började vi dock löst prata om att kanske genomföra vår tidigare plan kommande sommar. Efter mycket trixande och noggranna jämförelser av våra kalendrar togs beslutet att den första juli avgå från Linköping med destination Berlin. Att vi valde just Berlin av alla ställen man kan flyga till berodde främst på att två av oss har en speciell ”connection” med staden.

Planering
När vi nu äntligen hade bestämt oss började det roliga, planeringen! Kartor beställdes och rutter började skissas. Jag har tidigare aldrig flugit utanför Sverige så det blev även en hel del läsande på olika flygforum, AIP, hemsidor, gamla teoriböcker och så vidare för att försöka förstå hur flygning utanför Sverige fungerar.
Resultatet blev hur som helst ett första leg ner till Kristianstad (ESMK) med rutten ESSL – ABAMA – MOKNI – DETIK – ETPIG – ESMK. Samt leg nummer två ner till Strausberg (EDAY): ESMK – ALM – SALLO – TRT – FLD – RAKIT – TERDA – EDAY.
   På hemvägen blev planerades det istället med två stopp, först i Peenemünde (EDCP) och sedan i Ronneby (ESDF) för att sedan flyga till Linköping. Rutterna, EDAY – RAKIT – PADKU – EDCP samt EDCP – BAKLI – ELVIX – 5555N01419E – ESDF och till sist ESDF – TEMLI – 5723N01548E – 5739N01550E – ABAMA – ESSL.



På söndagen, dagen innan vi skulle flyga iväg gjordes de sista förberedelserna. Först ett samtal till meteorologen på Arlanda som konstaterade att det nog skulle gå att ta sig ner till Berlin på måndagen och hem på onsdagen, dock skulle vi se upp för eventuell åska utöver vattnet på hemvägen. Färdplanerna skickades även in via internet och här uppkom vårt första problem. Att skicka in färdplanen ESSL – ESMK gick fint men när jag skulle göra samma sak på ESMK – EDAY så sa systemet att jag inte var behörig att skicka färdplaner utanför Norden. Jag fick då nått minne av att jag faktiskt läst detta under min research tidigare men glömt bort att fixa det. Hursomhelst så efter ett samtal till någon skiftledare borta på FPC så var problemet löst och ”VFR_ACK”-sms började ramla in på mobilen.

Lite senare ringde mobilen och grabbarna (som kommer från Stockholm) meddelar att de står utanför. Eftersom vi skulle sticka tidigt på måndagen så fick det bli en natt i min lägenhet.
Efter en välbehövlig natts sömn ringer klockan tidigt och vi far upp och gör oss iordning för avfärd mot flygplatsen. En sista check av vädret, utskrivning av driftfärdplaner samt grundligt kolla igenom flygväskan så inget viktigt är glömt och vi är redo för avfärd.

Vi ankommer till ESSL cirka en timme innan vår EOBT som var satt till 0900 lokal tid. Alla vanliga förberedelser genomförs, lastning och kontroll av dokument dock något grundligare än vanligt. En sista-sista kontroll av väder och NOTAM och vi är redo att inta flygplanet.

Klockan är nu några minuter över nio och jag släpper parkeringsbromsen vid tankningen och börjar rulla mot motoruppkörningen. Inga konstigheter här och ett par minuter senare står vi uppställda bana 29. Efter ”klart starta” från tornet drar jag på fullgas. En något surrealistisk känsla tror jag vi allihopa fick i detta

Linköping City

ögonblicket, ungefär ”this is really happening”. Dock ingen möjlighet att fundera på annat här inte, fokus på det som ska göras. Upp i luften och en högersväng stigandes till 1500 fot och vi är snart på kurs mot Hovetorp. Tornet skickar oss vidare till Östgöta så fort vi nått 1500 och vi ropar upp och begär klarering. Vi får klart upp till 4500 fot men upptäcker snabbt att vi nog får hålla oss på runt 2500 för att gå under moln. Väl uppe på cruise så låter jag min co-pilot till lika autopilot John ta över spakarna och han för oss enligt färdplanen mot Kristianstad.


Vi lämnar snart Östgötas luft och blir skickade till Sweden som inte har någon trafik att rapportera. Ett tag senare skiftar vi till Växjö och får klart genom TMA:t på 3000 fot minus. Ungefär halvvägs genom Växjö TMA så ropar flygledaren upp oss och säger att de ringer från Kristianstad och säger att deras 100LL är slut om det nu var så att vi hade tänkt tanka hos dem. Mycket riktigt så var ju de precis det som var planen. Lite tagna på sängen sådär ber vi att få återkomma medan vi diskuterar hur vi ska lösa dehär. Första tanken var såklart att ”varför i h*****e skriver de inte ut det i NOTAM för, är väl precis det man ska ha NOTAM till” (och att vi skulle ha glömt kolla NOTAM fanns inte på världskartan denhär dagen). Dock ingen tid att tänka på det utan vi drog upp kartan och konstaterade att Malmö (ESMS) nog skulle vara bra att diverta till. Vi förklarar för flygledaren i Växjö vad vi tänkt göra och frågar även lite snällt om hon skulle kunna ringa och höra så Malmö verkligen har 100LL på lager. Några minuter senare återkommer hon och säger till vår lättnad att det finns 100LL på Malmö och att de nu vet att vi är påväg. Perfekt tänker vi och tackar så mycket för hjälpen.

Vi har nu precis lämnat Växjö TMA så vi ropar upp Kristianstad och meddelar att vi tänker följa vår färdplan mot dem men gå väster om fältet för att sedan vika av och gå rakt mot Malmö. När formalian är avklarad förklarar de att de är ledsna för att bränslet var slut och att de hade lagt upp ett NOTAM men att detta gjordes ungefär samtidigt som vi startade från Linköping. Jaha det förklarar saken tänkte vi men tackade så hemskt mycket för att de insåg vad som höll på att hända och ringde till Växjö som kontaktade oss.

Final bana 17 ESMS
Vi blir så snart vi har vikt av mot Malmö i höjd med ESMK skickade till ”Malmö Control” som något förvirrande dock kallas ”Sweden Control”. För några som har sysslat en del med virtuell flygledning så var detta dock ingen direkt chock som tur är. Vi får från Malmö aka Sweden klart direkt mot final bana 17 och blir ganska tidigt skickade till tornet. Efter landning står det en ”follow-me-bil” vid bankanten som vi följer till parkeringen. Vid parkeringen ser vi att det står en marshaller som börjar vifta med sina pinnar. Jaha, det var ju ett tag sen man läste vad alla dessa tecken betyder tänkte jag. Det hela var dock ganska ”self-explanatory” och vi står snart parkerade där vi ska.

Marshalling 


Vi ville snabbt komma iväg då det enligt prognoserna skulle blir sämre nere i Berlin efter klockan 15 lokal tid så efter inskickande en ny färdplan till Strausberg och en snabblunch i briefingrummet på Sturup så ringer vi security som kör ut oss till planet. I luften strax efter 13 lokal tid passerar vi punkten Slimminge och vi svänger höger bort mot VORen Alma. Malmö aka Sweden ger oss vår önskade höjd 2500 fot som vi insåg skulle bli max pga molnen. Vi passerar snabbt kusten påväg mot punkten SALLO som är gränsen mellan Sweden FIR och Bremen FIR. Strax innan skickar Sweden oss till Bremen Information. Innan vi ropar upp återkommer lite av känslan vi fick vid starten på ESSL fast mera ”nu händer det, nu lämnar vi svensk luft”. Från Bremen får vi en ny transponderkod och sedan händer i princip ingenting mer än nån liten trafikinformation innan vi börjar närma oss Berlin.

Final bana 23 EDAY
På våra Jeppesen VFR-inflygningskort så står det att man ska kontakta Strausberg Information senast fem minuter innan beräknad ankomst så vi meddelar Bremen att vi skiftar till Strausberg. Från Strausberg får vi vind, QNH och bana 23 så vi meddelar att vi går in direkt mot final bana 23. Efter landing och tankning parkerar vi och tar vårt pick och pack och går in i ”terminalen”. Killen som tog emot oss och hjälpte oss tanka säger att nästa pendeltåg mot city går om 20 minuter och han erbjuder oss skjuts till stationen i deras ”shuttle-bus”.

Parkerade EDAY innan avfärd mot EDCP
Efter två fantastiska dagar i Berlin befinner vi oss återigen på Strausberg förberedandes vår flight till Peenemünde. Vädret är väldigt bra på förmiddagen, dock kommer en varmfront in från väster under dagen. Vi betalar alla avgifter till flygplatsen, tackar så hemskt mycket för den förträffliga servicen och går sedan ut till flygplanet.

Vi är snart i luften och ropar upp Bremen som aktiverar vår färdplan mot EDCP. Molnbasen är högre nu än på vägen hit så vi stiger upp till 4500 fot som är vår maxhöjd då vi saknar mode-S transponder. En stark medvind ger oss en groundspeed på runt 125 knop så vi är snabbt framme vid den tyska kusten och EDCP.

Picnic vid museet

Vid Peenemünde hade tyskarna under andra världskriget en forskningsanläggning och tillika kraftverk där de utvecklade raketerna V1 och V2. Denna anlägging var vid den tiden världsledande inom raketforskning och efter andra världskriget tog alla allierade länder emot de tyska forskarna med öppna armar. Man kan med stor säkerhet säga att utan dessa tyska ingenjörer hade USA aldrig kommit till månen i slutet på 60-talet. Hur som helst så är anläggningen i dagsläget ett museum som vi flygintresserade givetvis ville besöka. Från flygplatsen till museét var det lite mer än en kilometer så vi hyrde cyklar.
Sovjetisk ubåt
Efter en trevlig picknick på gräsmattan utanför så vandrade vi runt och kollade igenom det förvånansvärt stora museet. Vi hade även fått span på att det låg en gammal ubåt vid vattnet rätt nära museet så efter vår tur där så gick vi ditåt för att upptäcka att det var en gammal sovjetisk ubåt som man fick gå in i. Sagt och gjort så gick vi ombord och tragglade oss igenom hela ubåten. För er som inte varit inne i en ubåt så kan jag meddela att det är fruktansvärt trångt och för mig helt ofattbart hur man kan jobba där under de förhållanden som råder.

Efter ubåten tog vi våra cyklar och cyklade ett var runt området eller vad man ska kalla det innan vi kom tillbaks till flygplatsen. Väl där betalade vi alla avgifter samt tankade och såg till att var iordning. Vi hade sedan ungefär 1,5h att döda innan vi kunde starta mot Ronneby då vi annars skulle komma fram när de hade stängt.

Efter lite trevligt häng på gräset vid flygplatsen gick vi mot planet och gjorde oss redo. Lite senare var vi i luften och lämnade Peenemünde för Bremen som aktiverade vår färdplan. Vi steg till 4500 fot och satte kurs mot BAKLI. Resan härifrån var ganska straight-forward så tar inte upp den i detalj.

Efter landning i Linköping så kunde jag konstatera att jag vidgat mina flygvyer nått enormt, fått massor av nya erfarenheter samt ungefär 9h i loggboken men framförallt haft tre väldigt härliga dagar. Jag kan verkligen rekommendera alla som funderar på det att flyga utomlands, det är som sagt väldigt roligt och lärorikt samt i grunden inte direkt svårare än i Sverige om man är förberedd.

Tack för mig!
Erik Bodin
One Comment

Filmtajm!

  By Kontakten

I USA så har Disney Pixar samarbetat med allmänflyget och gjort reklam för den nya filmen ”Planes” på många flygshower med uppvisningar av ”Dusty Crophopper”. En lätt maskerad AT-301 Air Tractor.

Dusty har en dröm om att inte bara vara en vanlig ogräsbesprutare, utan han vill ställa upp i de stora flygtävlingarna. Vi får se hur det går, men känner jag Disney rätt så kommer nog drömmen att besannas.

Jag tyckte att detta var ett lysande sätt att göra reklam för flygning för den yngre generationen och kontaktade därför Disney här i Sverige. De gillade mina idéer och nu kommer vi att ha ett samarbete under hösten fram tills dess att filmen har premiär.

Till att börja med så kommer vi på vår Fly-In den 24 augusti att göra reklam för filmen. Vi kommer också att ha en utlottning av flygpass. Första priset är skänkt av NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden, d.v.s. Linköpings kommun olika samarbetsorgan för svensk flygindustri. Det priset kommer att vara en pröva-på-lektion i en PA-28 eller en DA-20. Andra pris kommer att vara en rundtur i en av Heli Air Swedens helikoptrar över Linköping. Sedan kommer vi att dela ut tröstpriser skänkta av Disney med kopplingar till filmen ”Planes”.

I Sverige kommer ”Planes” ha premiär den 27 september. För flygklubbarna i Linköpings medlemmar så kommer det att finnas en chans till förhandsvisning av filmen. Planen är att detta sker den 22 september. Jag kommer att komma ut med mer information om vad som gäller för denna visning samt hur man får tag på biljetter. De som ställer upp och arbetar på vår Fly-In kommer givetvis att få förtur till biljetterna.

Kom ihåg att inuti alla vuxna tråkmånsar så finns ett litet barn som fortfarande har tron på att allt är möjligt! ”The sky is not the limit”!




No comments

Simulera mera

  By Kontakten

LFK är en av få svenska flygklubbar med ett FTO (Flight Training Organisation) certifikat som bl.a. innebär att vi får genomföra IR (Instrumental Rating)-utbildning. LFK är också den enda flygklubben i Sverige som har en simulator som är certifierad för att användas i utbildningen. En elev som tar sitt IR-certifikat hos oss får tillgodoräkna sig upp till 20 timmar i simulator som en del av de 50 timmar som krävs för att få ett IR-certifikat. Det sänker kostnaderna för ett IR-certifikat med ca 20.000 kr. Men dessutom anser våra instruktörer att det ökar kvaliteten på utbildningen. Detta är en mycket stor fördel för LFK som gör att vi kan garantera en kvalitet på utbildningen likvärdig med de större professionella flygskolorna.

Simulatorer må ha sina brister och flygkänslan i dem är inte alltid den bästa. Men de är mycket bra att träna t.ex. procedurer för instrumentinflygningar. När du under ett flygpass i luften kan genomföra tre ILS-inflygningar så kan du i en simulator på samma tid hinna med sex. Du slipper trots allt lägga ner tid på att starta upp flygplanet, taxa ut till banan m.m. En simulator ska med andra ord inte ersätta flygning i luften, utan se till att flygningen i luften blir så effektiv och bra som möjligt. Att förbereda sig på en NDB-inflygning genom att bara läsa i en bok är inte det lättaste. Att få det förevisat i en simulator är mycket mer effektivt. Där kan dessutom läraren bättre övervaka hur eleven agerar och ge goda tips och råd.

I en simulator kan man dessutom träna det som man inte vill göra i luften. T.ex. brand i motorn. LFK har vid ett antal tillfällen genomfört särskilda utbildningar i allmän nödträning, vilket de flesta PPL-piloter mycket sällan får möjlighet till. Under en PPL eller IR-utbildning i luften tränar man motorbortfall och bedömningslandningar. Men hur gör du vid t.ex. ett elfel, en trasig vakuumpump eller en kursindikator som helt plötsligt visar fel?

LFK simulator ”SE-SIM”

Vår simulatorn är FNPT (Flight and Navigation Procedures Trainer) Level I certifierad. Därmed så är den godkänd enligt EASA:s regelverk att använda för flygutbildning. Den är tillverkad av företaget Simprod i Kalmar.

I ett tidigare inlägg så tog jag upp konsekvensen av ökade myndighetskostnader som påverkar flygtimpriset och hur det kan påverka flygtidsuttaget och därmed också flygsäkerheten på ett negativt sätt. Tyvärr så finns samma trend för vår simulator.

För att simulatorn ska få användas i utbildningen och tillgodoräknas för att en elev ska få ett IR-Certifikat så måste simulatorn inspekteras och godkännas av Transportstyrelsen. Tidigare har denna inspektion skett årligen och kostnaden har legat på ca 10.000 kr per år. I år har denna certifikatkostnad ökat till 30.000 kr per år, men inspektionen ska bara ske vart annat år. I praktiken innebär detta alltså en tredubbling av den årliga administrativa kostnaden, men en sexdubbling av certifieringskostnaderna!

Detta har resulterat i att LFK tvingats höja timkostnaderna för simulatorn från ca 1000 kr/h till ca 1100 kr/h (med instruktör). Alltså en 10% kostnadsökning bara beroende på administrativa avgifter! För en stor skola med full beläggning på simulatorerna så hade det kanske inte fått så stora konsekvenser. Men för en klubb som LFK, där en simulator inte på långa vägar när nyttjas dygnet runt, så är det en markant höjning.

Styrelsen har funderat på alternativa lösningar i framtiden. En radikal sådan är att inte längre certifiera simulatorn. Då får den inte längre tillgodoräknas i flygtiden för ett IR-certifikat. Alltså måste fler timmar utföras i luften, vilket skulle öka kostnaderna för ett IR-certifikat. Givetvis kan fortfarande simulatorn användas för utbildning. Det är många flygklubbar som använder sig av t.ex. Microsoft Flight Simulator för detta ändamål. Detta är dock ett steg som vi inte är villiga att ta utan lösningen blev att ta ut en större kostnad för varje simulatortimme. Vi tycker att simulatorn är ett bra utbildningshjälpmedel och att den ökar flygsäkerheten!

Den stora frågan är dock om dessa kostnadsökningar i slutändan verkligen ökar flygsäkerheten? På LFK:s Facebookgrupp så har vi diskuterat skillnaderna mellan kostnaderna för att förnya ett körkort och att förnya en flyglicens. Det är trots allt Transportstyrelsen som hanterar bägge typerna av dokument. Se även den här diskussionen på Flygtorget.

Vad är det då i praktiken som resulterar i skillnaderna? Är det så mycket mer handläggning? De praktiska kostnaderna i form av PC (Proficiency Check) alternativt träningsflygning med instruktör och läkarundersökningar är ju redan betalda av piloten. Eller är det bara myndighetens overhead som slås ut på varje certifikat och med få piloter jämfört med antalet bilister så blir kostnaden stor per utfärdat papper.

Självklart så ska kostnaderna för varje certifiering bekostas av den som äger och driver en simulator, men frågan är om Transportstyrelsens myndighetskostnad verkligen ska slås ut på varje nyttjare. För en pilot som flyger för ett stort kommersiellt flygbolag och har en bra månadslön så kanske certifikatkostnaden inte är så blodig, men för en privatflygare som har flygning som en hobby så innebär ökade certifikatskostnader att man måste dra in på något annat. Detta annat blir allt för ofta flygningen i luften.

Om färre klubbar har möjlighet att genomföra IR-utbildning så kommer det att resultera i att färre piloter tar IR-certifikat. Att kunna på ett säkert sätt flyga med instrument är nyttigt för alla piloter. Även en PPL-pilot med VFR-certifikat kan hamna i dåligt väder. Färre piloter med IR-cerifikat innebär en riskökning. Utvecklingen måste gå åt andra hållet. Fler piloter måste motiveras till att genomföra nödträning och instrumentutbildning för att i slutändan bli bättre piloter. Endast så förbättras flygsäkerheten i praktiken. Simulering är ett bra verktyg i dessa utbildningar.

LFK har begärt en specificering till varför kostnaderna ökat så markant, men ännu inte fått något svar från Transportstyrelsen.

Översta bilden fotograf: Robin von Post