I torsdags var det så äntligen dags för tre av våra PPL-elever att göra flygprov. Tre elever med helt olika bakgrund, den första segelflygare, den andra fallskärmshoppare och den tredje med ett amerikanskt PPL med IR-behörighet. Jag tror nog att alla tre hade lite extra svårt att somna på onsdagskvällen och jag vet ju själv hur nervöst det kan vara att göra flygprov och jag har gjort några stycken i mina dagar, för olika behörigheter kanske jag bör tillägga. Som vanligt var det Kjell Nordström som var kontrollant och alla tre hade fått i uppgift att planera en flygning till Örebro.
Klockan 07.01 kollade jag på dagens första TAF, utfärdad av Malmen, och den bjöd inte direkt på något optimalt VFR-väder.
TAF ESSL 230450Z 2305/2314 09005KT 9999 BKN005 BKN060 TEMPO 2305/2314 5000 SHRA SCT005 BKN018CB QFE 993 QNH 999 STIG 6 RMK ISSUED BY ESCF
Vid flygprov är det är kontrollanten som avgör om det är flygbart eller inte så det var lika bra att låta den första eleven komma ut till klubben så att han och kontrollanten fick gå igenom vädret tillsammans och sedan ta ett beslut huruvida de skulle flyga eller inte.
Flygning blev det och efter 1,5 timmars flygtur kunde jag gratulera ännu en elev till ett nyförvärvat PPL. De hade ett ganska varierande väder under sin flygning men lyckades ändå få till alla de moment som ett flygprov kräver. Lagom tills de flesta pappren från det första flygprovet var ifyllda så dök nästa elev upp. Vädret hade nu blivit sämre och de bestämde sig för att vänta ut kallfronten som var på väg att passera norr ut.
ESSL 230920Z 14004KT 8000 SHRA SCT006 BKN014CB 12/11 Q1003
Då vädret bakom kallfronten såg ut att vara mycket bättre fick eleven i uppgift att göra en ny driftsfärdplan till Hultsfred. Efter en dryg timmes väntan åkte de till slut iväg och 1,5 timmar senare hade jag glädjen att skaka hand med ytterligare en ny PPL-innehavare. Eftersom vädret gjorde att flygprov nummer två blev försenat så fick vi boka om dagens sista prov till nästa vecka. Med tanke på dagens usla väder så tycker jag att två av tre möjliga var riktigt bra utdelning.
Stort GRATTIS till Kristian Ahlin!
Kristian började segelflyga redan som 15-åring och är sedan några år tillbaka segelflyglärare i Motala Segelflygklubb. Han flyger även segelflyg-AVA och har tävlat i SM. Första flygturen efter att han tagit sitt PPL går förmodligen till Motala där han ska överraska sina segelflygkompisar som ännu inte vet att han har gjort sitt flygprov. En av anledningarna till att Kristian ville ta ett PPL var för att han ska kunna hjälpa till med att bogsera segelflygplan i Motala men även för att kunna reseflyga lite grand. Framöver väntar AVA-utbildning för motorflyg i Dala-Järna och då frågar jag naturligtvis varför han väljer att göra sin AVA-utbildning där istället för hos oss och svaret är enkelt, han får flyga Bellanca vilket innebär inflygning på sporre och detta krävs för att han ska kunna bogsera segelflygplan. Jag får nog köpa det argumentet helt enkelt. På frågan om vad som varit svårast att lära sig under utbildningen fick jag svaret ”att hålla höjden”, och det är ju fullt förståeligt eftersom man i ett segelflygplan sällan eller aldrig lägger någon större energi på just detta moment. I samband med sin PPL-utbildning har Kristian även tagit mörkerbehörighet samt gjort inflygning på DA20.
Stort GRATTIS till Christian Svensson!
Ända sedan Christian var liten har han varit intresserad av flyg. Hans morfar var stridspilot och hans pappa hade en kompis som var pilot vilket gjorde att han då och då fick följa med upp i luften. I väntan på att få börja på höstens PPL-kurs passade Christian på att lära sig att hoppa fallskärm i ”stadens andra” LFK, så lite flygvana hade han trots allt innan han började hos oss. Christian ser flygandet mest som en hobby men även som ett enkelt sätt att kunna resa till platser som normalt är lite tidsödande att ta sig till t.ex. Visby. Bland det första han kommer att göra nu när han fått sitt PPL är att ge sig upp i varvet i en DA20 för att hålla sig aktuell på typen. Christian har i huvudsak flugit PA28 under sin utbildning men har även gjort inflygning på DA20. En lite längre tur ner till Kalmar kommer det bli under sommaren då han och några kompisar från Blomstermåla ska ut och sightseeingflyga lite över hembygden och därefter käka pizza i Kalmar. Att göra vingtippning var det som Christian upplevde som svårast under utbildningen men som tur är så är det ju inget man gör till vardags. Vad är då det bästa med att flyga?
– Helt klart frihetskänslan! Att åka på långnav och bara sitta och titta ut och njuta av utsikten.
/Jonna Johanson
