Recension: Svenska VFR Kartan (uppdaterad)

IMG_9950De nya papperskartorna som KSAB släppte förra året har inte vunnit många pluspoäng hos vare mig eller många andra klubbmedlemmar.

Det dubbelsidiga trycket har inneburit att man måste plasta bägge sidorna, vilket gör att kartan blir klumpigare att vika även om den är mindre till formatet. Dessutom är det bökigt med navigeringar som går från ena sidan av kartan till den andra, då det är svårt att hitta ett bra sätt att vika kartan på som passar bägge sidorna. I stället tvingas man till att vika om kartan i luften. Eftersom Saab:s kontrollzon på TMA-karta nr 3 är delad på mitten med en del på vardera sidan så blir det extra bökigt i vårt närområde.

Enligt den tidigare reklamen på KSAB hemsida så ska det gå att rita med fettpennor direkt på kartan utan att den plastas. Men praktisk användning under ett år har visat på att det är mer eller mindre omöjligt att ta bort navigeringsstreck ritade med fettpenna  utan att skada kartan. Även blyerts fastnar så pass att man måste sudda kraftigt för att få bort strecken.

Kartan är därför mest att anse som en bilkarta för att få en överblick av var man befinner sig.

Dock så kom det tidigt ut rykten om att det skulle komma en digital version av kartan, vilket gjorde mig mycket förväntansfull. De första ryktena sade dessutom att detta skulle vara ett samarbete mellan KSAB och SkyDemon, d.v.s. kartan skulle gå att lada ner digitalt för att användas som ett kartlager i SkyDemon. Perfekt! Detta var också en av anledningarna att jag bytte från Air Nav Pro till SkyDemon under förra året.

Nu när kartan äntligen släpps digitalt så är det med en helt egen applikation precis som för Svenska Flygfält appen. Man laddar ner appen ”Svenska VFR Kartan” för antingen Android eller iPad. Jag har testat iPad varianten. Sedan går man in på KSAB:s hemsida och betalar 1250 kr som initial kostnad för att få en kod hemskickad som aktiverar nedladdningen av kartorna till appen. Denna betalning gäller i ett år. Sedan kommer det att kosta 850 kr per år att förnya licensen.

När jag startade applikationen så blev jag oerhört besviken. Visst så finns alla detaljer från TMA-kartorna i 1:250.000 skala. Men det är inte vektoriserad grafik, utan ett raster! Det går därför inte att zooma in hur mycket som helst och det går heller inte att zooma ut så att man t.ex. ser hela Sverige. Zoomar man ut i maxläget så blir det en mycket kladdig rasterbild där det är svårt att se fyrar och flygplatser. Det går heller inte att välja påtryck och t.ex. ta bort kontrollzoner, fyrar m.m. Det som finns på papperskartan är det som finns på den digitala kartan. Inget mer, inget mindre.

Jag försökte sedan att aktivera ”Svenska Flygfält” från ”Svenska VFR Kartan” enligt instruktioner i appen. Trots att jag använde det licensnummer som jag har på min ”Svenska Flygfält” app så fungerade inte detta. En bugg som behöver fixas?

Märk väl att denna app i stort sett enbart är till som ”moving map”. Det finns en mycket rudimentär planeringsfunktion för att dra streck på kartan, men mer är det inte. Inga bränsleberäkningar, inga kurser m.m. och dessutom ett dåligt gränssnitt för att dra strecken där det är svårt att flytta en punkt eller dela upp ett färdben i två delar. Enkla funktioner som finns i andra navigeringshjälpmedel som t.ex. SkyDemon eller Air Nav Pro.

Att ”Svenska VFR Kartan” är en egen applikation gör det dessutom extra bökigt om man vill flyga från Sverige in i ett annat land. Då måste man byta applikation eftersom ”Svenska VFR Kartan” inte har stöd för att importera kartor från andra länder.

Varför gör KSAB detta misstag? Varför inte samarbeta med t.ex. SkyDemon och enbart sälja det digitala kartmaterialet så att vi användare kan få en applikation som har alla finesser som vi är vana vid? Nu lägger de i ställer ner pengar på att utveckla sin egen applikation, något som i slutändan givetvis kommer att bekostas av oss användare.

Stöd för att sälja kartorna separat finns ju trots allt redan digitalt i kartorna i form av s.k. ”geotaggning”. Det finns instruktioner på Internet för hur man gör en s.k. ”jailbraking” på sin iPad för att kunna flytta data från Svenska Flygfält till SkyDemon och där få upp landningskorten som påtryck. Antagligen går samma sak att göra med VFR kartan också, men varför ska man behöva ta till liknande knep för att få en fungerande applikation?

Tyvärr så ger denna initiala test inget sug på att använda produkten, men jag ska givetvis snart upp och testa den i luften. Förhoppningsvis så kommer det inom kort tid uppdateringar på produkten med lite bättre funktioner, men jag är mycket tveksam om jag kommer att fortsätta använda den framöver om den inte förbättras markant.

Ett varningens finger dock. När jag för en vecka sedan flög hem mitt nya flygplan med stor huv där inget skymmer solen så kom jag ca 30 minuter på min navigering innan iPad:en slocknade. Den hade helt enkelt blivit för varm på grund av solstrålningen som kom in i kabinen! Som tur väl var så har jag alltid en papperskarta med mig som backup. Tänk på detta när ni använder iPad. Det är inte bara batteriet som begränsar användningen. Även värme och reflexer som gör skärmen svår att läsa innebär att man inte helt ska förlta sig enbart på sin iPad.

Jag må vara en bakåtsträvare i sammanhanget, men för riktig navigering så är det fortfarande papperskartan som har bäst bild i alla solförhållanden och som fungerar när batteriet lägger av eller systemet stänger av för att det blir för varmt. Den digitala kartan är dock överlägsen när det gäller översikt om var man befinner sig om man skulle komma efter i navigeringen på kartan eller vill se något som är en bit utanför det planerade färdbenet. Frågan är då vilken digital produkt som man ska välja som komplement till papperskartan? Just nu så är det i varje fall inte ”Svenska VFR Kartan”.

Jag kommer att återkomma med en ny recension efter min flygning till Åre inom kort.

Uppdaterad 14-07-26, 17:14

Jag har fått svar från KSAB och än så länge är ”Svenska Flygfält” och ”Svenska VFR Kartan” två helt separata applikationer. D.v.s. funktionen att gå direkt till landningskorten från VFR-kartan finns inte.

Varför flyger jag?

”Varför flyger jag?”, den frågan har säker många piloter fått från sin omgivning och säkerligen ställt sig själv en eller två gånger. Det kostar pengar och utsätter en för risker som det krävs träning för att kunna bemästra.

Vissa flyger kanske för att det ger en status och för att imponera på sina kompisar och flickvänner, andra för att det är bra för ens yrkesmässiga verksamhet. Men många gör det bara för att det är en del av ens livsstil.

En liknande fråga kan ställas inför alla andra typer av aktiviteter när en människa utmanar sig själv och naturens krafter? Varför bestiger en bergsklättrare ett berg? Svaret blir oftast, ”för att det finns där” och för att bevisa att han eller hon kan.

Denna fråga gäller heller inte bara människor.

Titta runt i naturen och se den vanliga fiskmåsen. En skränande varelse som slåss om matrester på soptipparna. Störig och onödig i mångas ögon, men en utmärkt flygare. I timmar kan de hänga bakom fartyg och med minimal energiåtgång sväva på vindarna för att se om fartygets propellrar fått fiskar att komma upp till ytan. Flygning för dem är inget de behöver tänka på, lika lite som vi behöver fundera på hur man håller balansen när man går på marken. Fokuset för en fiskmås ligger på att hitta mat, inte att flyga.

Jonathan Livingston Seagull är just en sådan fiskmås. Men inte som alla andra. Han upptäcker att det finns en djupare mening med livet. Viljan att uppnå perfektion. Att bli den ultimata flygaren.

”The wind was a monster roar at his head. Seventy miles per hour, ninety, a hundred and twenty and faster still. The wing-strain now at hundred and forty miles per hour wasn´t nearly as hard as it has been before at seventy, and with the faintest twist of his wingtips he eased out of the dive and shoot above the waves, a grey cannonball under the moon.

He closed his eyes to slits against the wind and rejoiced. A hundred forty miles per hour! And under control! If I dive from five thousand feet instead of two thousand, I wonder how fast…

His vows of a moment before were forgotten, swept away in that great swift wind. Yet he felt guiltless, breaking the promises he had made to himself. Such promises are only for the gulls that accept the ordinary. One who has touched excellence in his learning has no need of that kind of promise.”

Kanske är det här som kärnan i flygglädjen finns? Att testa sina gränser. Att bli bra och med tiden bättre på något. Det finns alltid något som man kan förbättra. Finslipa landningar, navigering, precision i instrumentflygningen m.m. Det är när man övervinner svårigheterna som lyckokänslan kommer. När flygtrimmen väl finns där så är det inte längre bara en pilot som flyger ett flygplan. Flygplanet är en del av en själv. Man tänker på vad man vill göra, inte hur man gör det.

”When Jonathan Seagull joined the Flock on the beach, it was full night. Hi was dizzy and terribly tired. Yet in delight he flew a loop to landing, with a snap roll just before touchdown. When they hear of it, he thought, of the Breakthrough, they´ll be wild with joy. How much more is there now to living! Instead of our drab slogging forth and back to the fishing boats, there´s a reason to life! We can lift ourselves out of ignorance, we can find ourselves as creatures of excellence and intelligence and skill. We can be free! We can learn to fly!”