Vad gör man en mörk kväll i oktober? Jo, dricker öl, äter korv och lyssnar på trevliga flygberättelser. Den 20 oktober så samlades vi på klubben för att höra PeGe Lundborg berätta om sina upplevelser som flyglärare i Nigeria. Han tjänstgjorde på Nigerian Civil Aviation Training Centre (NCATC) i Zaria i norra Nigeria åren 1968-70 samt 1971-73. Det fanns fler svenskar på skolan, bland andra några som tjänstgjort i Etiopien när Sverige sålde B 17 dit. Nigerianska staten hade begärt hjälp av FN (ICAO) som via UNDP frågade SIDA om hjälp. SIDA anställde 10 svenskar, några svenskar var direktanställda av ICAO.
Det var en orolig tid i Nigeria. Det så kallade Biafrakriget hade startat något år innan, vilket resulterade i att många elever flydde från skolan (de var från Ibofolket som tidigare var de dominerande i Nigeria på alla höga tjänster). Men Nigerian Airways behövde piloter och tekniker och tanken var att skolan skulle utbilda för hela Västafrikas behov. Att von Rosen sedan deltog med sina MFI-9 ”Biafra Baby” på Biafras sida i konflikten var inte helt omtyckt i Nigeria, men de svenska lärarna upplevde trots det inget agg mot dem.
Varje utbildningskull bestod av 12-15 elever och för grundutbildningen nyttjades Cessna 152. Sedan gick eleverna över till den tvåmotoriga Piper Pa-23 ”Aztec”. Totalt fick de ca 230 h flygtid under utbildningen. Slutligen fick de göra ett skriftligt prov för D-certifikat för den engelska luftfartsmyndigheten för att sedan kunna gå vidare och bli trafikflygare. Eleverna hade bra skolutbildning som grund, men låg teknisk grundförståelse. Många hade aldrig sett en ritning eller ens nyttjat en skruvmejsel. Men de var duktiga elever och hade ofta alla rätt på proven.
PeGe och hans fru, som också deltog på medlemskvällen, hade en hel del roliga minnen från sina år i Nigeria.
Efter en månad på flygskolan blev PeGe kallad till Emiren i Zaria. Där blev han vänligt. men bestämt anmodad att ”Han som var så rik borde minsann anställa tjänare, minst tre stycken!” Arbetslösheten i Nigeria var stor. Varje Bungalow som fanns på basen hade en ”tjänstebostad” där en av tjänarna kunde bo.
Det var mycket varmt i Zaria och lärarna med familjer blev inbjudna till det lokala universitetet för att svalka sig i deras pool. Till slut byggde man en egen pool på flygbasen. FN, som finansierade skolan, var inte så sugna på att lägga ut pengar på sånt som ansågs som lyx, men efter att ha klassat poolen som ”utbildningsanläggning i överlevnadsteknik, inklusive simundervisning” så fick man till slut de pengar som behövdes.
När Nigeria skulle lägga om till Högertrafik så blev PeGe utnämnd till flygskolans ”högertrafikgeneral”. Eftersom Sverige precis gått över till högertrafik så ansåg skolan att PeGe hade stora kunskaper i ämnet. Det blev en utmaning då landet inte gick över till högertrafik på en och samma dag, utan gradvis! Det var svårt att få ut information till landsbygden då många saknade både TV, radio och tidning. Ett envist rykte sade länge att man skulle börja med lastbilarna och sedan fick de andra komma pö om pö… PeGe och hans team målade i varje fall upp nya märken på flygbasens gator med pilar som skulle underlätta. Allt gick inte som planerat. En frustrerad lärare ringde PeGe när han inte kunde komma till jobbet. Pilarna tvingade honom att bara köra varv på varv runt sitt eget hus.
PeGe och en av hans elever
En kväll kom ett par av de lokalanställda in till PeGe och begärde hjälp. De hade tråkigt på kvällarna och utmanade därför varandra på ”lekar” med bl.a. giftiga ormar och det bar sig inte bättre än att en blev biten. Den bitne, samt ormen, fick transport i PeGe:s bil till sjukhuset. Ormen behövdes för att läkarna skulle kunna avgöra vilket serum de skulle sätta in som motgift!
I slutet av 80-talet träffade PeGe två av sina gamla elever på Saab i Linköping! De gick en internationell flygsäkerhetskurs på KTH i Stockholm. En av dem var numera flygchef på Nigerian Airways.
Skolan som PeGe jobbade på finns kvar än idag och går nu under namnet ”Nigerian College of Aviation”. På deras hemsida finns också en kort historibeskrivning.
När PeGe berättat klart så var korven stekt och ölen kyld. Dags för Oktoberfest! Från Afrika till Tyskland. Till ölen så berättades det om LFK klubbresa till Penemünde i somras. Nästa år blir det förhoppningsvis en ny långresa. Och därmed också en ny berättelse till kommande klubbmöten…
Vad gör man en mörk kväll i oktober? Jo, dricker öl, äter korv och lyssnar på trevliga flygberättelser. Den 20 oktober så samlades vi på klubben för att höra PeGe Lundborg berätta om sina upplevelser som flyglärare i Nigeria. Han tjänstgjorde på Nigerian Civil Aviation Training Centre (NCATC) i Zaria i norra Nigeria åren 1968-70 samt 1971-73. Det fanns fler svenskar på skolan, bland andra några som tjänstgjort i Etiopien när Sverige sålde B 17 dit. Nigerianska staten hade begärt hjälp av FN (ICAO) som via UNDP frågade SIDA om hjälp. SIDA anställde 10 svenskar, några svenskar var direktanställda av ICAO.
Det var en orolig tid i Nigeria. Det så kallade Biafrakriget hade utbrutit något år innan, vilket resulterade i att många elever flydde från skolan (de var från Ibofolket som tidigare var det dominerande i Nigeria på de flesta högre tjänster).
Men Nigeria Airways med flera behövde piloter, tekniker, meteorologer, sambandspersonal med mera, och tanken var att skolan skulle utbilda för hela Västafrikas behov. Att von Rosen sedan deltog med sina MFI-9 ”Biafra Babies” på Biafras sida i konflikten var inte helt omtyckt i Nigeria, men de svenska lärarna upplevde trots det inget större agg mot dem.
Varje utbildningskull bestod av 12-15 elever och för grundutbildningen nyttjades Cessna 152. Sedan gick eleverna över till den tvåmotoriga Piper Pa-23 ”Aztec”. Totalt fick de ca 230 timmars flygtid (dk + ek) under utbildningen. Slutligen fick de göra ett skriftligt prov för D-certifikat för den engelska luftfartsmyndigheten för att sedan kunna gå vidare och bli trafikflygare. Eleverna hade bra skolutbildning som grund, men låg teknisk grundförståelse. Många hade aldrig sett en ritning eller ens nyttjat en skruvmejsel. Men de var duktiga elever och hade ofta alla rätt på proven.
PeGe och hans fru, som också deltog på medlemskvällen, hade en hel del roliga minnen från sina år i Nigeria.
Efter en månad på flygskolan blev PeGe kallad till Emiren i Zaria. Där blev han vänligt men bestämt anmodad att ”Han som var så rik borde minsann anställa tjänare, minst tre stycken!” Arbetslösheten i Nigeria var stor. Varje bungalow som fanns på basen hade en ”tjänstebostad” där en av tjänarna kunde bo.
Det var mycket varmt i Zaria och lärarna med familjer blev inbjudna till det lokala universitetet för att svalka sig i deras pool. Till slut byggde man en egen pool på flygbasen. FN, som finansierade skolan, var inte så sugna på att lägga ut pengar på sånt som ansågs som lyx, men efter att ha klassat poolen som ”utbildningsanläggning i överlevnadsteknik i vatten, inklusive simundervisning” så fick man till slut de pengar som behövdes.
När Nigeria skulle lägga om till högertrafik så blev PeGe utnämnd till flygskolans ”högertrafikgeneral”. Eftersom Sverige precis gått över till högertrafik så ansåg skolan att PeGe hade stora kunskaper i ämnet. Det blev en utmaning då landet inte gick över till högertrafik på en och samma dag, utan gradvis! Det var nämligen svårt att få ut information till alla delar av landet då många saknade både TV, radio och tidning. Ett envist rykte sade länge att man skulle börja med lastbilarna och sedan fick de andra komma pö om pö… PeGe och hans team målade i varje fall upp nya märken på flygbasens gator med pilar som skulle underlätta. Allt gick inte som planerat. En frustrerad lärare ringde PeGe när han inte kunde komma till jobbet. Pilarna tvingade honom att bara köra varv på varv runt sitt eget kvarter!
En kväll kom ett par av de lokalanställda in till PeGe och begärde hjälp. De hade tråkigt på kvällarna och utmanade därför varandra på ”lekar” med bl.a. giftiga ormar och det bar sig inte bättre än att en blev biten. Den bitne, samt ormen, fick transport i PeGe:s bil till sjukhuset. Ormen behövdes för att läkarna skulle kunna avgöra vilket serum de skulle sätta in som motgift!
I slutet av 1980-talet träffade PeGe två av sina gamla elever på Saab i Linköping! De gick en internationell flygsäkerhetskurs på KTH i Stockholm. En av dem var numera flygchef på Nigeria Airways.
Skolan som PeGe jobbade på finns kvar än idag och går nu under namnet ”Nigerian College of Aviation”. På deras hemsida finns också en kort historibeskrivning.